Räkna ut hur mycket gödsel din gräsmatta behöver utifrån yta, produktens kväveinnehåll och önskad kvävegiva. Detta är generella riktvärden för planering — produktens egen förpackningsdosering gäller alltid först vid avvikelse.

Indata

Kvadratmeter (m²). Ange en yta mellan 0,1 och 100 000 m².
Procentandel kväve enligt innehållsdeklarationen (t.ex. NPK 12-4-8 → 12). Ange ett kväveinnehåll mellan 0,1 och 50 %.
Styr förvald kvävegiva — håll höstens gödsling lägre för att minska risken för snömögel.
Beräkna utifrån
kg rent kväve (N) per 100 m². Riktvärde per tillfälle: ca 0,2–0,5 kg N/100 m², alltså 2–5 g N/m² (enligt Yara Sverige och Skånefrö). Decimalkomma fungerar. Ange kvävegivan i kg N/100 m² (större än 0, högst 1).
Kilogram gödsel per säck enligt förpackningen. Ange säckstorleken i kg (större än 0).

Resultat

Ovanligt hög dos
6,25kg gödsel per tillfälle
  • Gödsel per m²20,8 g/m²
  • Gödsel per 100 m²2,08 kg/100 m²
  • Antal säckar1 st (à 20 kg)
  • Totalt rent kväve (N)750 g N

Detta är ett riktvärde för planering. Produktens egen bruksanvisning gäller alltid först vid avvikelse.

Formeln, öppet redovisad

gödsel_per_tillfälle (kg) = (yta_m² ÷ 100) × (kvävegiva_kg_N_per_100m² ÷ (kväveprocent ÷ 100))

gödsel_per_m² (g) = gödsel_per_tillfälle (kg) × 1000 ÷ yta_m²

antal_säckar = ROUNDUP(gödsel_per_tillfälle ÷ säckstorlek)

Så räknar vi

Riktvärde per gödslingstillfälle: ca 0,2–0,5 kg N/100 m² (2–5 g N/m²). Riktvärde för hela säsongen: 1–2,5 kg N/100 m²/år, fördelat på 2–4 tillfällen — lägre kväve på hösten minskar risken för snömögel.

  • Yara Sverige, ”Gödslingsråd för gröna ytor” — yara.se/vaxtnaring/gronytor/godslingsrad-for-gronytor/
  • Skånefrö, ”Gödsla gräsmattan” — skanefro.se/privatkund/hur-skoter-jag-grasmattan/godsla-grasmattan/
  • Riktvärdena är en sammanvägning av källorna ovan, kontrollerade 2026-09-24.
Läs hela gödslingsguiden →

Så räknar gödselkalkylatorn

Kalkylatorn räknar om den mängd kväve du vill ge till kilo gödsel. Du anger ytan, gödselns kväveinnehåll (det första talet i NPK, till exempel 21 i 21-4-7) och hur mycket kväve du vill ge. Resultatet är ett riktvärde för planering, inte ett recept.

Formler och enheter

  • Gödsel per tillfälle (kg) = yta (m²) ÷ 100 × kvävegiva (kg N per 100 m²) ÷ (kväveprocent ÷ 100).
  • Gödsel per m² (g) = gödsel per tillfälle (kg) × 1 000 ÷ yta (m²). Per 100 m² är det samma tal delat med 10, uttryckt i kg.
  • Antal säckar = gödsel per tillfälle ÷ säckstorlek (kg), alltid avrundat uppåt.
  • Rent kväve totalt (kg N) = yta (m²) ÷ 100 × kvävegiva.
  • Årsplan: kvävegivan per tillfälle = årsgiva (kg N per 100 m²) ÷ antal tillfällen (heltal, 1–6). Gödsel och kväve för säsongen är summan över alla tillfällen.

Enheter: yta i m², kvävegiva i kg rent kväve per 100 m² (1 kg N per 100 m² är detsamma som 10 g N per m²), kväveinnehåll i procent, gödsel i kg. Under 1 kg visas mängden i gram. Du kan skriva decimaltal med komma.

Exempel: 300 m², gödsel med 12 % kväve och 0,25 kg N per 100 m² ger 300 ÷ 100 × 0,25 ÷ 0,12 = 6,25 kg gödsel, alltså 20,8 g per m².

Riktvärden som används

  • Per tillfälle: ca 0,2–0,5 kg N per 100 m² (2–5 g N per m²). Yara Sverige anger 1,5–2 kg YaraMila 21-4-7 (20,6 % N) per 100 m², vilket är ca 0,31–0,41 kg N. Att 2–3 kg vanlig gräsgödsel per 100 m² (20–30 g/m²) är normalt stämmer med de flesta svenska råd.
  • Per säsong: ca 1–2,5 kg N per 100 m² fördelat på 2–4 tillfällen. Det är vår sammanvägning av flera svenska källor. Vi har inte hittat något enskilt svenskt myndighetsdokument med en siffra för villagräsmatta.
  • Förvald giva: 0,3 kg N per 100 m² för vår och sommar och 0,25 för höst. Det är vårt eget val inom intervallet, inte en siffra från en enskild källa. Höstgödsling ska vara kvävefattig.

Skyddsräcken i kalkylatorn

  • Varning om kvävegivan är över 0,5 kg N per 100 m² per tillfälle, om årsgivan är över 2,5 kg N per 100 m², eller om gödselmängden är över 40 g per m².
  • Ingen beräkning alls om kvävegivan är 0 eller över 1 kg N per 100 m² per tillfälle, om gödselmängden blir över 100 g per m² (10 kg per 100 m²), om ytan är under 0,1 eller över 100 000 m², om kväveinnehållet är under 0,1 eller över 50 %, eller om säcken anges över 1 000 kg. Då är det nästan säkert ett skrivfel eller fel enhet, och ett prydligt men fel svar vore värre än inget svar.

Det här vet kalkylatorn inte

  • Din jord: jordart, pH och hur mycket fosfor och kalium som redan finns. Bara kvävet räknas, inte fosfor och kalium (de två andra talen i NPK).
  • Vädret och tidpunkten: regn, torka, marktemperatur och hur länge sedan förra givan var.
  • Gödselns kväveform. Snabbverkande och långsamverkande kväve verkar olika snabbt och ger olika risk för sveda, men kalkylatorn räknar likadant.
  • Hur jämnt du sprider. Ojämn spridning ger fläckar även om totalmängden är rätt.
  • Produktens egen bruksanvisning. Den gäller alltid först om den anger en annan dos.

Källor

Källorna och beräkningarna kontrollerades 2026-09-27. Formlerna är testade mot handräknade exempel, bland annat mycket små och stora ytor, decimalkomma och orimliga värden.